Säg inte till mig hur jag ska uppfostra mina barn

resized_DSC_1729-e1278578959842-540x566

Det florerar ständigt klipp, kommentarer och åsikter om hur man som förälder, främst som mamma, ska uppfostra sina barn. Jag kan tycka att det i vissa fall är bra med en ögonöppnare för en del människor. Men om man behöver bli tillsagd om vad som är rätt och fel så undrar jag om man ens är mottaglig för detta? Eller är det bara dessa åsiktssprutors sätt att hävda sig och få respons från likasinnade?

Senaste klippet jag såg på facebook handlar om vad man får och inte får säga till, eller bland sina barn. Hur vissa saker man säger kan ge dem en skev bild av sig själva. Att de får en felaktig kroppsuppfattning. Helt riktigt. Så är det. Jag håller med till fullo. Man kanske inte ska sitta och äta tonfisk vid middagen och pusta över att man är rund om magen inför sina barn. För det ger dem en bild som inte är sund. Man ska inte prata om andras kroppar på ett nedvärderande sätt. Man ska kanske inte prata om andras kroppar alls. Det håller jag också med om. Det är jättebra att folk flaggar för saker man kanske sagt i harmlösa situationer men som tolkas av barn på ett helt annat sätt.
Men så är det ju om allt. Som förälder har man det yttersta ansvaret för sina barn och deras uppfostran. Sen går det som det gör. En annan sak som nämndes i det här klippet var att en förälder har hundra gånger större påverkan än en dålig känd förebild. Så som bloggare eller artister som beter sig på ett visst sätt. Det är dem som får skulden trots att det inte är deras barn. Varför ska någon annan som kanske inte ens valt att skaffa barn ta ansvar för mina? De är ju mitt ansvar?
Bland det sjukaste jag läst på länge är nog ”en rad appar som marknadsförs till 5 och 6-åringar. De handlar om plastik-kirurgi. Den värsta, som har plockats bort ur Appstore, uppmande barnen att göra en ful kvinna vacker. Skära bort fett runt magen och puffa upp läpparna.” Say what?? Vem tar fram såna här appar?? Helt sjukt i mina ögon. Jag tag gärna emot varningar om att dessa appar existerar, för det har man ju svårt att förstå. Men inte fasen väljer jag att ladda ned dem till mina barn? ”man kan inte lita på att apparna lär barnen läsa och skriva fast det står att de ska göra detta.” Allvarligt? Är det någon som tror att man kan sätta en 2-åring själv med en platta och så lär dem sig att läsa? Sunt förnuft mina damer och herrar. Sunt förnuft! En app/spel är inte på något vis till för utbildningssyfte i min värld. Barnen sitter endast med dessa för underhållningsvärdet. Barn lär sig att läsa och skriva för att vuxna lär dem detta. Vi läser för barnen, intresserar dem för bokstäver och ställer frågor. Det är mitt ansvar som förälder att kika igenom appen och se vad det är innan jag sätter mitt barn med den. Jag som förälder är ju den som måste bedöma vad jag tycker är lämpligt för mina barn. Jag förstår inte varför det ständigt debatteras i ansvaret för olika aktörer. Har inte föräldern ett uppfostringsansvar längre?

Jag håller såklart med i mycket som sägs, men som för mig är ganska självklart. Men så kommer vi till de punkter där det ska läggas i hur och vad jag säger till mina barn. Jag vet inte hur många gånger man fått höra saker som ”Säg inte till ditt barn att hen är duktig.” Som att detta är något fult. Eller ”säg inte till ditt barn att hen är vacker, söt eller tuff.” Nähä? ”säg istället ”vad modig du är” Eller ”va bra att du gjorde detta.” Det sprutar ur åsikter ur folk dygnet runt om hur man ska uppfostra och vad man ska göra med sina barn. ”läs en bok! Spela inte upp saga på CD-spelare.” Genuskläder och amning ska jag inte ens gå in på.  Men, jag säger väl vad jag vill till mina barn. Jag kan låta dem somna till CD-spelaren om jag vill. De kan sova i sina sängar, eller i min. Det är mina barn. Alla dessa olika uppmaningar om hur man måste göra förminskar oss som föräldrar. Vi kan tillslut inte fatta egna beslut utan måste hela tiden förlita oss på nya artiklar, teorier och uppmaningar från BVC.
När mitt första barn föddes sög jag i mig all information jag kunde få. BVC skickade med broschyrer och häften efter varje besök som tålmodigt lästes och eftersträvades. Men någonstans där, när mitt tredje barn var till världen och jag för tredje gången tog emot en bibba broschyrer och de för tredje gången var uppdaterade med ”nya rön och det ända rätta”. Då tog det stopp. ”Nej tack” sa jag när bvc-sköterskan räckte fram ett häfte med barnmatsrecept då det var dags för min son att börja äta fast mat. ”Men, vadå? Har du redan fått denna?” ”Nej, men jag har ju fått andra innan och känner inte att jag behöver den.” Hon höll på att sätta i halsen. ”Men tänk om något ändrats…” Ja, tänk om det har det. Just där fick jag mig en dos av fördömande kritik. Att jag inte brydde mig om mitt barns hälsa tillräckligt? Att jag inte ska kunna lita på mitt eget omdöme? Jag blev helt enkelt förminskad som förälder. Just då var det lite jobbigt att sitta där och behöva förklara mig. Berätta att jag känner mig så säker i min egen roll som förälder här att jag kan ta beslut själv om vad mitt barn kan smaka på eller ej. Känner jag mig osäker så låter vi bli. Ska det vara så konstigt? Jag tycker mig hålla mig uppdaterad med vad som är sunt eller ej. Men jag väljer ju själv vad jag ska lita på. Man kan inte tro på allt, då skulle ingenting gå att äta tillslut.

Det som är det roliga här är att människor som kommer med dessa påståenden och pekpinnar verkar vara totalt enkelspåriga. Som om det endast fanns en enda väg. Ett enda rätt val man kan göra. Gå rakt fram eller vända tillbaka. Tänk att livet kanske inte är så enkelspårigt för andra människor? Livet kanske är fullt av rondeller med hundratals avfarter och nästan alla är rätt väg. Man kommer ju fram till målet tillslut ändå. Barnen kommer att växa upp och bli egna individer. Men jag kan förstås försöka ge dem den bästa förutsättningen jag kan. Jag kan låta barnen lyssna på en saga på CD-spelaren en kväll. Men jag kan läsa böcker för mina barn en annan. Jo, det är sant. Jag kan göra båda delar. Jag kan tala om för min son hur vacker han är. Samtidigt som jag kan tala om att han kan vara modig, snäll, generös, omtänksam. Duktig. Jag kan tala om för min dotter att hon ser bedårande ut i sin nya klänning. Hon blir jätteglad. Hon kan ibland säga till mig ”vad fin du är idag mamma” och jag blir lika glad jag. Men jag kan också tala om för henne att ”vilken fin storasyster du var nu som hjälpte din lillebror”. Vi måste ge dem redskapen att uppskatta varann och veta hur man ska bete sig för att göra andra glada. Men också tala om hur man känner när man får till sig något som inte är lika trevligt att höra. ”Jag blir väldigt ledsen när du säger så här till mig.”

Det jag önskar säga med detta är att man måste ta alla dessa klipp och artiklar med en nypa salt. Eller ännu bättre. Klicka inte in på dem. Du vet väl vad som är bäst för dina barn? Vem känner dina barn bäst? Du såklart. Alla gör vi olika. Ingen vill uppfostra sin barn fel. Men någonstans är varje barn en egen individ också. Jag kan tycka att jag själv blev en ganska reko person ändå. Inte var det på grund av att mina föräldrar läste tidningsartiklar och barnböcker utan kanske för att jag är jag?

 

Read More

5 saker som folk ljög om när man väntade barn

PicMonkey Collage

 

  1. ”ja, det kan göra lite ont att föda barn. Men så snart er lille goding är ute kommer all smärta vara som bortblåst.”
    Självfallet en fet lögn. Muffen kändes som en uppsvälld badring i veckor, stygnen skavde och ryggen värkte efter 9 månaders bärande på nyligen förlöst barn. Det gör svinont att föda barn. Och det kan göra svinont ett bra tag efter det.
  2. ”passa på att sova när babyn sover så kan man ta igen förlorad nattsömn”
    Jaha, det säger ni? Vilken tur att min baby sover 13 minuter i sträck varje gång, endast fastkilad till en sårig patte. Och tänk inte ens tanken på att sätta dig ner, för bebisar är bara nöjda och tysta om man samtidigt står upp och vaggar lite från ben till ben. Kan man sova stående som en häst? Sen tror jag att den som uttalade sig så här (alla barnmorskor och bra-mamma-broschyrer hos bvc man någonsin läst) tydligen bara har 1 barn. För att matcha in sovstund med barn 1, 2 och 3 är ungefär lika troligt som att grisar lär sig flyga.
  3. ”skriv ett förlossningsbrev om hur du önskar att din förlossning ska gå till”
    Om min barnmorska mot förmodan ens hinner läsa igenom detta brev med krav och önskemål. HUR ska jag veta vad jag vill? För det första har jag aldrig fött barn innan och även om jag läst varenda bok i galaxen om hur man förbereder sig så har man inte en jäkla aning om vad som faktiskt ska ske. Ja, ett barn kommer ut. Men en förlossning är nog lika olik varann som ett fingeravtryck. Man kan inte gissa sig till hur det ska se ut. Ja, man bajsar troligtvis ned sig och ja, du kommer med största sannolikhet att spricka. Om inte, good for you! Köp en triss.
  4. ”Du slipper bristningar om du smörjer in dig dagligen med mjukgörande krämer, barnolja eller havandeskapsolja”
    Alltså nej. Har du otur så har du. Det sitter nog mer i dina gener än i någon olja eller kräm. Jag smörjde mig minst 2 gånger dagligen med mjukgörande krämer och barnolja och inte slapp jag undan för det. Vissa får helt enkelt större mage än andra och vissa har bättre hud än andra. Trots min ”unga” ålder på 23 och varenda planet i solsystemet stod i rät linje när vi väntade första barnet så fick jag bristningar. Min hud klarade inte av belastningen. Smörj på du! Det är ju skönt i alla fall. Men jag påstår att det inte sitter i krämen om du lyckas lura bristningarnas uppkomst.
  5. ”Åh, tänk att man kan älska någon villkorslöst som man aldrig träffat. Från första sekund som du får se ditt barn. Man är så lycklig!”
    Lycklig, likgiltig, i chock. Ja, vad är egentligen skillnaden? Vart är de rosa fluffiga molnen som var utlovat? Oj, här sitter jag med ett barn i famnen och han är tydligen min. Vad härligt! Han är jättesöt, helt otroligt att vi gjort den här helt själva. Ska de verkligen bara släppa ut oss härifrån med honom? Hela ens liv tar en ny vändning. Allt är nytt och en ny liten människa som man inte ens känner bestämmer allt. ALLT. När man får sova, när man får sitta, äta, duscha, dricka kaffe, umgås eller kramas med sin man. Det tog i ärlighetens namn ganska lång tid innan jag kände mig så där lycklig och rosafluffig. Ett par tre månader faktiskt innan jag förstod vad de snackade om. Detta är jag omöjligt ensam om att känna. Så ge det tid att sätta sig in i det nya livet med en pytteliten främling och det är okej att inte bli lycklig och älska någon från dag 1.

Read More

Första dagen

Idag är det första passet på ICA special. Det vill säga ICAs onlinehandelsupport. Känns superbra och spännande! Utbildningen varade i 2 dagar. Det kändes som vi hade koll på allt igår när vi gick hem och den avslutades med ett prov. Men så när jag loggade in i morse kl 08 var allt som bortblåst. Jag fick fullständigt hjärnsläpp, visste inte ens vilket system jag skulle logga in i, haha. Som tur är har jag grymma kollegor som hjälper till. Nu har jag tagit en del samtal och det känns som att man kommer klara detta galant. Att jag dessutom fick mitt avtal på fastanställning i handen idag gör denna dagen ännu bättre! Så gött.

Igår eftermiddag fick jag ett par minuter över och sprang in på Gina tricot. Varför?? Såå dumt att shoppa loss innan Black friday… Dessutom efter en beställning från nelly i förrgår. Nu var min shoppingbudget slut. skit också… Det blev bland annat denna ribbade tröja. Ett par nya jeans och en stickad tröja.

 

72801804902_m 72801804901_mElma topp 199:-  hittar ni //HÄR//

72111905001_mHilda stickad tröja 299:- hittar ni //HÄR//

Lisa superstretch 399:- hittar ni //HÄR//

Read More

I dag

DSC_0952

Som jag nämnt på instagram. Jag har fått ett nytt jobb!! 🙂 Efter en väldigt lång process och flera intervjuer har jag äntligen fått besked och fått den tjänst jag hoppats på. Så idag och någon vecka till kommer jag att vara hemma. Mammajobba med lilleman. Det känns så jäkla roligt att få en liten nystart och jobba med något helt nytt. Eller helt nytt är det ju såklart inte, det är ett serviceyrke, men en ny bransch för mig. Jag har jobbat på nelly.com sedan April 2010 och det känns som att jag har gjort mitt där. Det har vart mycket förändringar under årens lopp. Innan det har jag jobbat på restaurang sedan jag gick i gymnasiet.

Nu kommer jag att arbeta på ICAs nya serviceavdelning på deras stora kontor här i Borås. Avdelningen är relativt ny här då den flyttat från Solna och exakt hur upplägget är och hur det kommer att se ut framöver vet jag inte än. Men det kommer bli otroligt spännande att få vara med under uppbyggnanden av detta. Att dessutom jobba 100% igen blir något nytt. Hur gör man det med tre barn? Haha. Men att få äta lunch ifred och få prata med lite vuxna människor på dagarna är nog nästan det bästa av allt. Så lyxigt! 😉 Det är såklart lite oroande hur man ska komma in i nya rutiner. Allt man hunnit med tidigare ska man försöka hinna med nu ed, fast med 8 timmar mindre om dagen att göra det på?? Jösses vilken utmaning!

Så här googlas matkasse, tvättservice och diverse hemhjälps-tjänster för att få vardagen att räcka till och att man får tid att umgås med sin familj lite också. Någon som har några bara tips på hur man kan tjäna lite tid? 🙂

Read More

Ingen Eames…

DSC_0985

Äntligen har vi en stol till vårt skrivbord. Så himla fin tycker jag! Det tog bara ett år ungefär… Vi har pratat länge om en äkta Eames men inte fått tummen ur. Hur kommer det sig att vissa grejer inte blir av?

Men nu så hade Mattias vart och köpt ett gäng stolar till deras nya kontorslokaler de flyttat in i nyligen och det landade på dessa snygga från Chilli. Han överraskade med köpa med en extra hem. Just nu var de nedsatta från 799:- till 599:- så ett riktigt bra pris! Jag är kanonnöjd.

Ännu nöjdare över att det inte blev någon äkta kände jag mig när jag hittar min kära, kära son med svart tuschpenna i högsta högg dagen efter vi fått hem den. Gaah! Så himla konstnärlig! Han tyckte uppenbarligen att den var alldeles för vit och trist… Men tack och lov så finns ju våtservetter. Efter mycket gnuggande är stolen så gott som ny. Alltså, jag har sagt det förr och jag säger det igen, vad sjutton är det i dessa servetter?? De går ju för fasen att använda dem till allt! Fläckar på kläder, smink under ögonen, tusch på vit stol (!!), storstäd av badrummet, puts av skor och slutligen bajsrumpor. Jag förstår om känsliga barn reagerar och blir röda. Mina barn verkar dock jäkligt tåliga, vi har aldrig haft vidare problem med det där. *peppar, peppar*.

IMG_5219.JPG

Read More

Framme!

main_clarionpost
clpost_norda-bar-grill_985x549 cl_post_nd_1
clpost_rooftop-pool-sunset_985x549 cl_post_brunch_09

 

Nu är vi framme på Clarion hotel post! Ja, vi kommer att njuta. Jösses vad detta behövs. SPECIELLT efter denna natten där jag fått sova ca 2 timmar i sträck, som mest. Både Leon och Charlie har börjat vakna om varat annat genom nätterna de senaste månaderna. Vilket är sjukt frustrerande eftersom de oftast sover bra i sina sängar. Nu slutar nästan varje natt med att vi har antingen en, två eller till och med tre kiddos i sängen… It´s your problem tonight hunny 😉

Vi ska precis checka in. Vi har åkt buss från Borås till Göteborg. Hur smidigt om helst eftersom hotellet ligger precis bredvid centralstationen. Nu väntas shopping och en god lunch. Solen strålar, männen är hemma med barnen och suget i shoppingtarmen snörper åt mer än vanligt. Som jag sett fram emot detta dygn!

Read More

in love

1080734712_1_1_1 1080734712_2_2_1 1080734712_2_1_1 1080734712_2_3_1Å! Den perfekta lilla vårkappan till Charlie. Diskret mönstrat och alldeles, alldeles underbar. På lördag ska jag och tjejerna från Charlies mammagrupp, en helt fantastisk liten skara tjejer, ses. Vi har bokat hotell i Göteborg lördag till söndag och på schemat står shoppinglunch, middag, shopping och partaj. Och såklart sovmorgon och tillhörande hotellfrulle. Ett litet besök på Zara är ju även ett måste när man besöker Göteborg. I Borås har vi tyvärr inget Zara. Det vore ju fantastiskt ifall denna fanns att klämma på där.

Det är så jäkla kul att vi håller kontakten i vår lilla grupp. Vi började pratas vis på familjeliv under våra graviditeter och har följt varandra sedan dess. Alla med och motgångar. Eftersom jag var bland de första att skaffa barn i ’min’ umgängeskrets har det vart skönt att ha några extra mamas runt omkring sig.

Nu, däremot börjar vänner och gamla bekanta hinna ikapp. Det ploppar upp bäbisar överallt nu för tiden. Frågan är om det är dem som börjat mogna eller om det är jag som börjar bli gammal? Det är nog de som mognat. haha.

Read More

Tankar

imageSom jag nämnde på min instagram. Vad får er att gå in och läsa en blogg? Personligen tycker jag ärlighet lockar mest. Men det är också det som är mest utlämnande. Hur hittar man en balans? Jag älskar ju kläder och mode och det är den huvudsakliga tanken i mitt bloggande. Ett inspirerande flöde med tips och idéer! Men någonstans där bakom finns ju en människa också. Någon som lever livet i glammiga outfits och välklädda barn. Eller? Snarare kaffefläckar och snoriga näsor… Men det är väl inte alltid det man vill se? Kanske någon gång ibland? Lite ärlighet varar längst?

Ja, jag tycker väl ändå det. Detta är ingen rub-it-in-your-face-blogg. Jag vill inspirera! Men jag vill också visa verkligheten. Jag är en helt vanlig mamma, en vanlig fru, en vanlig tjej. Men med ett unikt liv. Mitt liv. Jag kan lova dig att ingen vet hur det är att vara i mina skor eller har någon aning om vad som gömmer sig i min garderob. Men någon dag kanske jag vågar avslöja det. För det kanske hjälper någon annan i sitt liv. Att känna att man inte är helt ensam.

Något jag i alla fall kan säga redan nu, trots att det låter klyschigt är att jag är så himla stolt över MIN familj. Som jag har lyckats skapa åt mig. Det betyder extra mycket för mig och är inget jag tar för givet. Mina barn ska få växa upp med sina föräldrar som älskar dem. Så länge jag lever kommer jag att leva för dem.

Read More